iiiza

Är så grymt trött på ''vänner'' som lurar en rätt i ansiktet. Som är super glad när man ses, Vill ha tillbaka kontaken osv. Men när man så fort vänder ryggen så är det något som händer. Är jävlgit glad över att jag insett det nu och inte senare. Om du läser detta så ska du veta att jag är grymt sårad, Och det finns inget ''vi'' längre! Är du så pass feg att du inte kan ta reda på lite fakta och ta tag i nånting istället för att springa till mamma som en tio åring så fine. Förvänta dig inte då att jag står där som ett fån och tar imot dig.